Fjärdhundra -ett namn med anor

Det sägs att Fjärdhundra växte och blev det stora samhälle som det är i dag därför att en bonde i Forsby någon gång i slutet av 1800-talet sa nej till järnvägen. Ett privat bolag planerade att anlägga en förbindelse mellan Enköping till Heby och Runhällen.
“Järnvägen har ingen framtid”, lär bonden ha sagt och avgjorde därmed frågan. Rälsen lades genom nuvarande Fjärdhundra och ett stationshus byggdes i samhället.
 
Namnet Fjärdhundra har anor från förr. Den första delen av ordet “fjärd” är just ett räkneord som betyder fyra. Den andra delen “hundra” har inget med matematik att göra, utan kommer från ordet hundare, som ett äldre germanskt ord på områden som motsvarar härad.
I äldre tider var Uppland uppdelat i de tre Folklanden: Tiundaland, Attundaland och Fjädrundaland, som tillsammans med kustlandet Roden utgjorde landskapet. Namnen har uppkommit av de antalet hundaren som varje del omfattade (10, 8 och 4).
 
Järnvägen mellan Enköping och Heby blev klar i oktober 1905. Då inslogs de sista rälsspikarna och det skedde vid Mellersta bro i Simtuna. Landshövding Claes Wersäll höll ett tal och det första tåget som kommit från Enköping kunde sedan fortsätta till Heby. Men järnvägen invigdes även en andra gång. Den gången skedde det kungligt när kronprins Gustav åkte från Heby till Enköping den 17 november 1906. Prinsen steg av vid varje station och mottog åskådarnas jubel.
 
Det var ett ståtligt skådespel, men själva järnvägen kom att bli en av Sveriges mest olönsamma järnvägar. Den sista rälsbussen från Enköping till Heby gick 1959.
 
Det fanns stationer i bland annat Frösthult, Fjärdhundra, Revelsta, Altuna och Hårsbäck.
 
Källa: Enköping-Heby-Runhällens järnväg av Per Rundblad (Svenska Järnvägsklubben)
Kunskapens bok, band VIII (Natur och Kultur 1951)